Produkter

Vilka verksamheter använder olje-/slamavskiljare?

Oljeavskiljare används vid verksamheter där det förekommer olja, bensin och andra vätskor (vätskor med lägre densitet än vatten). Det kan gälla både i anslutning till spillvatten och till dagvatten, t.ex.:

  • Bensinstationer och fordonstvättar
  • Trafikbelastande ytor (garage, parkeringsplatser, dagvatten från vägar, broar och tunnlar, spolplattor vid t.ex. distributionsfirmor m.fl.)
  • Industrier som hanterar oljor eller oljeindränkta produkter (verkstäder, bilskrotningsanläggningar)
  • Kondensvatten från kompressorer vid industrier.

Standard SS-EN 858

SS-EN 858 är europeisk och svensk standard från 2003 för avskiljaranordningar som består av en slamavskiljare, oljeavskiljare och en provtagningspunkt.
Standarden består av två delar:

  • Del 1, SS-EN 858-1 omfattar produktutformning, provning, märkning och kvalitetskontroll
  • Del 2, SS-EN 858-2 innehåller principer för dimensionering, installation, drift och underhåll

och två klasser för utsläppsgränser för oljeavskiljare:

  • Klass 1 med en utsläppsgräns på 5 mg opolära kolväten per liter utgående vatten
  • Klass 2 med en utsläppsgräns på 100 mg opolära kolväten per liter utgående vatten.

Klass 1 har den högsta reningskapaciteten och dessa avskiljare är oftast försedda med koalescensfilter/ lameller.

Storleksberäkning för olje-, slam-, och fettavskiljare

För att avgöra vilken klass och storlek som är lämplig för en verksamhet behövs information om bla reningskrav, belastning och vart utgående vatten ska ledas.

Med vår beräkningsmall får du hjälp med automatisk storleksberäkning för oljeavskiljare.
Storleksberäkning olje- och slamavskiljare finns också i pdf-format.
Storleksberäkning för fettavskiljare.

Det är alltid lokala regler och föreskrifter som gäller för dimensionering för olje-/ fettavskiljare.

De två vanligaste typerna av avskiljare

En äldre typ av oljeavskiljare, gravimetrisk oljeavskiljare, består ofta av både en slam- och en oljeavskiljardel. Slammet som är tyngre än vatten sjunker till botten och oljan som är lättare än vatten stiger till ytan. Gravimetriska oljeavskiljare är numera inte godkända vid tex tvätt av fordon varför äldre anläggningar vid ändring av verksamhetsinriktning normalt ska bytas ut.

En koalescensavskiljare ger en förbättrad avskiljningsförmåga som är lämplig tex för verksamheter med instabil, emulgerad olja. Med koalescens menas här att mycket små oljedroppar kommer i kontakt med varandra och smälter samman till större droppar som stiger snabbare till ytan. I en koalescensavskiljare finns standardmodeller med filter som skapar koalescensen. Det finns också mer avancerade modeller där koalescensen sker i virvelenheter eller i disksystem vilket minimerar behovet av underhåll.

Slutligen – vad avgör valet av avskiljare?

Vid val av lösning och dimensionering av oljeavskiljare behövs viss grundläggande information om vilken typ av verksamhet som bedrivs:

  • Vad är det för vatten som ska renas; innehåller vattnet olja med ogynnsam densitet, bensin eller kemikalier?
  • Finns stora eller små mängder slam eller fett i vattnet?
  • Är det dagvatten från stora markytor, tex parkerings-/ uppställningsytor som ska renas?
  • Är bypass-system lämpligt och tillåtet?
  • Hur stor kapacitet krävs; hur många tappställen och högtryckstvättar kommer att belasta avskiljarsystemet?

Därutöver kan det behövas information om lokal där utrustningen skall installeras och vid markinstallationer kan belastning från fordon samt djup på vattengångar vara några punkter att ta hänsyn till.

Reningssystem i Sverige har lång och bred erfarenhet av olika reningstekniker och kompetens och kunskap för att skräddarsy en effektiv och säker lösning utifrån varje kunds specifika behov.


För mer information, läs Naturvårdsverkets faktaskrift 8283 om oljeavskiljare, eller tag kontakt med aktuell kommun och be om gällande lokala föreskrifter.